Finansminister Anders Borg uppmanar till husrenovering och köp av bil för att stödja den svenska ekonomin, särskilt när hushållens räntekostnader nu faller snabbt. Det är bra om du har pengar på banken och en trygg jobbsituation - men låna inte till konsumtion i dessa dagar, varnar ekonomerna.
Med rot-avdrag, jobbskatteavdrag och lägre ränta kommer många svenskar att få mer i plånboken under 2009, trots sämre tider.
Men med en förväntad arbetslöshet på omkring 10 procent om ett år är ekonomin samtidigt osäker för många.
-Nio av tio svenskar kommer att få det bättre. Men få vet ju om det kommer att vara just de som inte drabbas, konstaterar Gunilla Nyström, privatekonom på SEB.
Hon anser att det är viktigt att svenskarna skaffar sig en buffert för sämre tider. När bolåneräntan var uppemot 7 procent och matkostnaderna skenade förra året tog många av sina sparade pengar och över 2,2 miljoner svenskar har inga pengar alls sparade, enligt Statistiska centralbyrån.
Minst två månadslöner sparade för oförutsedda händelser är rimligt, menar Gunilla Nyström. Det är också viktigt att anta att den rekordlåga räntan inte kommer att vara i evighet.
-Man ska inte ta nya lån och öka bolånet för konsumtion därför att det just nu kostar så lite, säger hon och får medhåll från Ylva Yngvesson, privatekonom på Swedbank.
-Det är viktigt att tänka på att det bara kommer att vara låga räntor under några år. Visst ser lågkonjunkturen dyster ut men den dag det vänder kommer räntorna gå snabbt uppåt för att förhindra en ny bubbla, säger hon.
Runt 2011 tror många experter att vi kommer att se en vändning i konjunkturen och då kommer räntorna att sticka iväg igen. Att ha marginal i sin ekonomi för räntor uppemot 5-7 procent är rimligt, uppger de privatekonomer som SvD Näringsliv pratat med.
Samtidigt innebär de sämre tiderna att de som har gott om pengar sparade och en relativt säker jobbsituation kan passa på att fynda. Särskilt om det är investeringar som ändå måste göras som att byta bil, energisäkra hemma eller renovera.
-Men tänk på att om du måste låna så ska man inte ha en alltför lång amortering för den låga inflationen gör ju att lånen behåller sitt värde, säger Ylva Yngvesson.
Så sent som i september förra året så höjde riksbanken räntan i oro för ökad inflation. För bara några månader sedan var riksbankens styrränta 3,75 procent. Sedan har det gått i en rasande fart. I mitten av december chockade riksbankschefen Stefan Ingves Sverige med ett tidigare lagt räntemöte och en rekordsänkning av räntan med 1,75 procentenheter. Finanskrisens omfattning hade överraskat alla, inklusive Riksbanken. Från december till februari har läget försämrats ytterligare och räntan är nu nere på 1 procent. Nu pratas till och med om nollränta. Men riksbankschefen Stefan Ingves tror inte att krisen blir lika långvarig som den i början av nittiotalet.
Under den krisen märkte kronofogden av att fler svenskar hade svårt att betala sina huslån. Då var räntan rekordhög. I dagens finanskris är kronofogden framförallt orolig för att vi är för högt belånade och att vi vid arbetslöshet kan komma att få svårt att betala på våra lån. Ännu har inte det börjat märkas i deras statistik.
Och Riksbankens räntesänkning får antagligen full effekt först om ett år.
-Det finns ju en tröghet i systemet. Många har bundna räntor och som privatperson vänjer man sig vid en viss konsumtionsnivå. Oj, nu har räntan sänkts och då ska jag omedelbart börja göra si eller så. Istället går man ju och funderar ett tag, säger Nils Gottfries, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
