"Vi tror på en aggressiv sänkning, 75 punkter till 1,25 procent. Bakgrunden är ju att ekonomin utvecklats mycket svagt den senaste tiden och att vi står under deflationshot, säger Henrik Mitelman, chefsanalytiker på SEB Merchant Banking, i en intervju med E24.


-Vi ser att det inte är tid för de små stegens politik, Riksbanken ägnar sig inte åt att finjusterar konjunkturer längre. Priset på pengar måste ner snabbt, säger Henrik Mitelman.


Han är inte ensam om den åsikten. Enligt en prognosenkät gjord av SME, så ligger konsensus på 50 punkters sänkning. Av 19 tillfrågade analytiker tror 13 på en halv procentenhets sänkning. Fyra tillfrågade tror på en sänkning med 75 punkter, och två är ännu mer duvaktiga och tror att Riksbanken sänker med en hel procentenhet. Marknaden framstår därmed som rörande överens att räntesänkningar måste fram, trots den markanta reduktionen den 10 december, då centralbanken med riksbankchefen Stefan Ingves i spetsen överraskade de flesta med en 1,75 procentenheters sänkning.


Jan Häggström, chefsekonom på Handelsbanken, säger till E24:a att han förväntar sig en sänkning med 1,00 procentenheter, då nästan all data sedan det senaste mötet varit bedrövlig och inflationen är klart lägre än i prognoserna. Samtidigt anser han att Riksbanken måste ta det säkra förre det osäkra, då en eventuell deflationsspiral vore mycket tung att ta sig ur.


- Inflationsprognosen måste skrivas ner, och det ganska ordentligt, slår han fast.


Även Henrik Mitelman anser att både inflationsprognosen och räntebanan måste sänkas, och han tror att det finns en möjlighet att Riksbanken i den penningpolitiska rapporten, som offentliggörs i samband med beslutet, kan komma att ge ledtrådar om ytterliggare sänkningar framöver.


Riksbankens företagsintervjuer som presenterades den andra december, visade på att de svenska företagen har en mörk syn på framtiden, och två av tre intervjuade företag tror att konjunkturläget blir ännu svagare inom ett halvår. Vartannat företag säger att tillgången till extern finansiering, bland annat banklån, blev tuffare i slutet av 2008. Man slår också fast att företagen räknar med att priserna kommer att höjas i allt långsammare takt framöver.


Enligt Knut Hallberg på Swedbank så är dock företagsintervjuerna ganska oaktuella och tillgången till extern finansiering "har förbättrats, då Riksbankens sänkning i december fick ett mycket positivt mottagande".


Knut Hallberg lägger även till att räntesänkningarna självklart drar ner värdet på den svenska kronan.


- Men vi har en positiv grundsyn på kronan som är något undervärderad i nuläget, trots den återhämtning vi sett, poängterar han.


Samtidigt visar SKOP:s senaste rapport om hushållens ränteförväntningar, som publicerades onsdagen 11 februari, att de flesta tror på ännu lägre räntor framöver. 2 av 3 tror att räntan är lägre om 3 månader, och nästan hälften av de tillfrågade hushållen tror att räntan är lägre om ett år än idag. Bara var fjärde svensk tror att räntenivåerna kommer vara högre om ett år än idag.


Jan Häggström tror att räntan kommer att hållas oförändrad vid nästa möte i april, då man sedan i december har sett en dramatisk försämring av utsikterna vilket motiverar en stor sänkning på onsdag, men "kanske inte kommer att se en lika stor försämring till nästa möte".


Henrik Mitelman tror däremot att räntan ska ner mer.


- Vi tror på en ytterliggare stor sänkning vid mötet i april, 75 punkter till som för ner räntan till 0,5 procent, säger Henrik Mitelman.


Men riskerar inte Riksbanken att skjuta slut på all ammunition om man sänker så mycket att räntevapnet inte längre kan användas?


- Nej, jag köper inte det. Det viktigaste nu är att kostnaden på pengar kraftigt sänks. Sedan finns det andra åtgärder som riksbanken kan genomföra. De kan köpa bostadspapper för att lugna ner den marknaden, eller långa statsobligationer för att sänka de långa räntorna. Sedan kan de gå ännu längre, i Japan ser vi ju exempelvis hur deras centralbank nu köper aktier, säger Henrik Mitelman.


Att sänka räntan är ett förhållandevis billigt konjunkturvapen, speciellt nu när deflation hotar, trycker han på. Att istället använda sig av köp av olika finansiella instrument eller finanspolitik kostar betydligt med.


Så långt att Riksbanken ska behöva köpa värdepapper i stor skala ska dock inte behöva bli aktuellt, för trots den dystra synen på den svenska ekonomin så pressar Henrik Mitelman fram lite ljuspunkter också.


- Det är ju ändå lite fantastiskt med Sverige att vi fortfarande har en bra fungerande bolånemarknad och ett stabilt banksystem. Till skillnad från andra länder, exempelvis England och USA.